Idag känner jag mig inte lycklig. Dels för att jag igår körde sönder mormors bil efter en bra fika med Hanna och Tilda och måste nu laga den och lägga ut flera tusen som inte är speciellt lägligt just nu. Suger fett. Och sen skulle mormor till Skåne idag och kommer hem först efter jag åkt till Turkiet. Så hon är den första jag sa hejdå till för 7 månader framåt. Känns så jävla jobbigt. Jag är så jävla ledsen. Och nu är jag ensam hemma för de andra också åker till Skåne. Känner mig övergiven, panikslagen, deprimerad och allt bara suger. Försöker och hoppas att Medina-låten ska peppa igång mig då jag faktiskt ska dit palmerna bor. Men det hjälper inte. Jag vill inte säga hejdå till mitt liv i Sverige. Framförallt inte min familj som är dem som jag ringer till när jag är glad, ledsen, undrande eller vad som helst. HUR ska jag klara mig ensam i 7 månader?! Åh. Jävla ångest. Hejdå.