i can't take it anymore

Ännu en sån där bra dag där för lite sömn och lite för mycket lunch (tror jag?) resulterar i skjuts hem från skolan av Simon, svimning i bilen och kastspya direkt efter. Kallsvettig, äcklig och spyig stannade Simon kvar tills jag fått tag på Ingemar som skulle komma hem 1,5 timme senare. Som tur var så kom världens finaste kille hit direkt när han fick reda på det och ordnade upp med lite snacks. Han är så fin som är med en liten sjukling, väcker mig inte när jag sover två timmar och stannar kvar trots andra planer. Fin.
Men det är bara att ladda om för imorgon kommer bli en superkväll! Men först: Pizza ikväll, mmm!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0