Lantisdikten

Jag har en konstig känsla inom mig,
den får mig att tro att jag är en ganska konstig tjej.
Ni som känner mig vet att jag ibland är schitzofren i allt jag gör,
därför är det ett oresonabelt spel jag kör.
Av någon konstig anledning har jag ett hat mot allt utanför stan,
för där finns det djur med man.

Men ändå av någon konstig anledning dras jag dit ut,
men inte direkt så att när jag fick reda på boende utbröt ett tjut.
Anledningen till mitt landet kärlek är killarna som bor där,
även om jag egentligen trivs bättre här.

Har ni läst uppsatsen om kon?
Den har definitivt hamnat inom min humorzon.
Helt möjligt att jag kan ha träffat kon som är bakgrunden till denna fantastiska berättelse,
den ger mig en komisk mättelse.
Jag har ju trots allt träffat en del djur nu,
och ja, det de säger om kons språk är sant, de säger muuuu.

Nu måste jag lägga av med mina temarim och återgå till mina vänner,
inför att jag sitter framför datorn och bloggar vet jag inte hur de känner!
Nu klagar Jesper på att jag är tråkig,
nästa gång lovar jag att skriva på engelska, för jag är ju faktiskt tvåspråkig.

En slutkläm är svår att komma på för att få er att skratta,
det är väldigt få som gör det....
om jag drog ett av mina vanliga skämt skulle ni ändå inte fatta,
men det är ändå roligt och det är något jag VET.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0