it will never be over

Har haft jättebra dagar de senaste dagarna. Hela lördagen och söndagen spenderade jag med någon jag önskar att jag aldrig hade träffat för att det känns för jobbigt att åka till Turkiet nu. Men okej. Ni kommer ändå aldrig få veta vem det är, fast jag fick ett par snygga solbrillz av karln. Och det gjorde mig glad. Och sen några timmar däremellan hängde jag hos Evelina och sa adjö till David för 7 månader framåt. Börjar inse nu att jag faktiskt åker om några dagar. Det är inte ens en vecka kvar och jag har för mycket att göra, få dagar att göra det på och måste dessutom hinna packa och leva och yada yada. Känns jättejobbigt. Bara jobbigt. Men oh well, min optimistiska livssyn kommer tillbaka snart, det är jag helt säker på.
 
Snart kommer Evelina och Julia hit så ska vi dricka kaffe och äta popcorn innan Storvreta-matchen. Om vi kommer in. Så jäkla populära det där laget. Tjing! Och glad påsk i efterskott.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0